Ur Falukuriren torsdag 5 juni 1952
Det började 1890 med att en man i Korsnäs drog omkring och sålde kött från en skottkärra, och det fortsatte med affärer ur hästvagn och bil. Sonen öppnade den första butiken och byggde den röda lada, som blev den första primitiva arbetsverkstaden. Nu är butikerna sju och i dagarna har en gammal man och tredje generationens sex bröder flyttat in i en ultramodern charkuterifabrik tre kilometer från Falu stadsgräns. Ingen kan säga annat än att Firma Melker Olsson gått den långa vägen
Farfar Anders Olsson fick inte uppleva denna senaste etapp av utvecklingen, men hans son 73-årige Melker Olsson uppfångade vi en skymt av, där han i blåställ med livslång sakkunskap handskades med medvurstarna i rökrummets enligt vetenskapens senaste rön konstruerade rökugnar. Av de sex söner han, alltefter som de växt till, placerat i sitt företag var det den äldste, verkställande direktör Erik Olsson, som tjänstgjorde som in i minsta detalj initierad ciceron vid pressens rundvandring i veckan.
Adressen är Hälsingberg, Korsnäs och fabriken vänder fasaden mot stora landsvägen och gaveln mot den gamla firmatomten med Melker Olssons bostadshus och den röda verkstadslängan. Arkitekt Gerhard Puch på Sveriges köpmannaförbunds arkitektkontor har ritat och byggmästare Alfred Jansson i Bjursås uppfört den spartanskt enkla, långa med relativt låga byggnaden mot vars vitrappade väggar de blå fönstren verkningsfullt kontrasterar. Av estetiska skäl är dock inte färgen vald utan därför att allt vad flugor heter skyr blåa fönsterglas, och i detta fall tillkommer därutöver fördelen att glasen ger utsyn men inte insyn. Sedan huset började byggas i december 1950 har emellertid många ändringar och förbättringar tillkommit vad interiören beträffar - som naturligt är i en familj med sjuhövdad sakkunskap i charkuterifacket.
Arbetshallen - fabrikens hjärta
Vid styckningsbordet arbetar fyra man och därifrån vandrar råvarorna antingen via en trumma direkt till saltningsbassängerna i källaren, via hissen till något kylrum eller bara till någon av arbetshallens bländande maskiner i rostfritt. Kanske i första hand den elektriska sågen, vilken arbetar snabbare och precisare än den skickligaste fackman. Kanske till snabbhacket, den roterande hack- och blandningsmaskinen och sist till köttkvarnen med en kapacitet på 1.000 kg malet kött i timmen. När arbetet fortskridit så långt är det antagligen tid för korvberedningen och då kommer det rullande kryddskåpet till pass. Det är nämligen ionte små smulor i den vägen de olika korvsorterna kräver, och skåpet är också innehållsrikt alltifrån storbingarens torrmjölk och potatismjöl till arraks- och konjaks- och kardemummaessenserna, som droppas från kranarna. Den färdiga korven sprutas sedan behändigt i fjällstren, vilka numera till 75 procent är konstgjorda. De riktiga fjällstren betingar nämligen sådana fantasipriser, där de säljes i kaggvis, att de numera användes för den dyraste korven.
Arbetshallen, som hygieniskt och maskinellt står på toppen av vad som i den vägen kan åstadkommas, är fabrikens hjärta - men det är inte utan att bröderna Olssons ansikten ljusnar på ett alldeles särskilt sätt när de kommer in i kokrummet. De har nämligen alla i färskt minne hur pressande det var i kokrummet i de gamla lokalerna ständigt arbeta i en dimridå av ånga. Och trots de tre el- och ångdrivna kokgrytorna på vardera 350 liter är kuften här inte annorlunda än i vilket annat rum som helst, så väl är det ordnat med utpressningen av ånga.
På den rymliga gårdsplanen svänger lastbilarna upp under lastbryggan, tar hand om djurkropparna och för dem vidare via takets skenbana genom den breda mottagningskorridoren till takvåningen för vägning och sedan till den stora fryslokalen, till något av de sju bakteriefria kylrummen eller kanske oftast till stora arbetshallen. Den sistnämnda är fabrikens största arbetsrum och också dess ljusaste.Vacker utsikt är det genom de två väggarnas fönster, vars stora rutor här innifrån ser ut som vanliga glasrutor - den blå färgen är förbehållen exteriörsidan. Väggarna är täckta av vitkakel, golvets 104 kvm plattbelagda och varmluftstrummorna, som vid behov kan släppa in också kall luft, sörjer för att luften härinne, där man arbetar med så känsliga livsmedel som köttvaror, alltid är frisk.
Korvräkning á la Melker Olsson
Men vart tog de färdiga korvarna vägen? De gungade i takens vagnar iväg till någon av de fyra rökarna för att kallrökas vid 30--35 grader eller vid cirka 80 grader basturökas eller kanske rökas i den ganska unika enrisugnen, som ger den speciella lite syrliga smak som många finsmakare vill ha på medvurst och skinka. Det allra finaste med dessa rökugnar och något Melker Olssons torde vara rätt ensamma om i den här landändan är emellertid att två arbetstempon här har slagits samman till ett till förmån för kvalitén. Omedelbart efter rökningen släppes nämligen ångan på i rökugnarna och korvarna är alltså både rökta och kokta när de lämnar röken och svänger in under den kalla duschen, som krymper dem - en procedur utan vilken vi skulle presenteras idel rynkiga korvar.
Ärtsoppan populärast
Med tanke på den allt större roll den färdiglagade maten spelar för de enskilda hushållen är det klart att en charkuterifabrik ordnat ett förstklassigt kök för tillagning av färdiglagad mat. Kokerskorna kan här lägga 500 köttbullar åt gången på järnet och ugnarna är de modernaste som står att få.
Ärterna är den största artikeln när det gäller färdiga rätter, varje torsdag säljer vi i genomsnitt 800 kg ärtsoppa. Under fastlagstiden går det också, förklarar direktör Erik Olsson, åt aktningsvärda kvantiteter bruna bönor. Andra populära varor är kroppkakor och kåldolmar, vilken senare rätt faktiskt inte lönar sig för småhushållen att själva laga.
En arbetsstyrka på 15 sysselsättes i fabriken utom husets egna. Brödrafyrväpplingen Karl, Nils, Gösta och Sven träffar vi på lite varstans i arbetshall, kokrum, kök, i den nya fabriksbutiken och i expeditionen, där partiorderna till de sju egna butikerna i Falun, Korsnäs och Haraldsbo men också till många detaljister i södra Dalarna expedieras, och i de olika källarutrymmena - kylrummet för konserver, som svarar för att inga jästa burkar hamnar på firmans butiksdiskar, kryddrummet, där det doftar av österns alla örter, och rummet där skinkorna dansar ned genom trumman och får sin vetenskapligt uträknade saltinjektion. Men en trappa upp residerar bror Sixten som chef i de stilfulla kontorsrummen, som till grannar har personalens duschrum och pentry och en korridor, vilken livas upp av Inga Larssons från Pingebo spanska stadsbilder.
Och så var det förr
Inger
För kontrastverkans skull gör vi sedan en avstickare i den röda ladan, där samma arbetsstyrka för bara en månad sedan arbetade på 200 kvm:s golvyta, uppdelad på fyra rum och under primitiva förhållanden. De gamla maskinerna står kvar liksom de forna saltningsfaten - åldriga konjaksfat i ek från Frankrike.
-I trettio år har vi arbetat här och att det gick får helt skrivas på den goda sämjans konto, säger Erik Olsson.
Och vi tror honom.